Skrivet av Kerstin Bergh Johannesson.
EMDR är en integrativ psykoterapeutisk metod som utgår från individens inneboende förmåga till självläkning. Genom terapimetoden stimuleras en omarbetning av plågsamma minnen som fastnat i sin bearbetningsprocess och som därmed orsaka symtom och medföljande problematik.
EMDR-terapin utvecklades av den amerikanska psykologen Francine Shapiro (1950
– 2019). Hon noterade att det kunde vara hjälpsamt att röra ögonen fram och tillbaka samtidigt som man tänkte på något svårt eller besvärande. Utifrån detta utvecklade hon en systematiserat tillvägagångssätt som idag är en manualiserad metod. I denna metod, som både har släktskap med kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk teori används ögonrörelser som ett hjälpmedel för att stimulera en process av informationsbearbetning. Upptäckten tolkades först som en effekt av
desensibilisering, därav det ursprungliga namnet Eye Movement Desensitization.
Man märkte dock att metoden gav upphov till en fördjupad bearbetning med
stimulering av associativa minnesnätverk. Klienten kunde rapportera en bredare
förståelse och insikt i den bakomliggande problematiken och samtidigt en positivt
förändrad självuppfattning. Shapiro lade då till namnet ”Reprocessing”. För att
förklara vad som händer under EMDR-bearbetning utvecklade Shapiro en teoretisk
modell som hon kom att kalla för Adaptiv Informationsbearbetning (AIP-modellen)
och som är centralt i tankegången bakom uppkomsten av kliniska symtom.
EMDR-terapi har en god vetenskaplig evidens för behandling av PTSD och
rekommenderas som förstahandsbehandling i en rad internationella riktlinjer, se
referenslistan nedan. Senast har World Health Organization (WHO, 2024) publicerat
sina nya riktlinjer där EMDR rekommenderas som behandlingsmetod både för vuxna
och för barn. En brittisk studie visar att av tio jämförda metoder för behandling av
PTSD hade EMDR bäst kostnadseffektivitet. Allt fler vetenskapliga studier styrker
metodens effektivitet även för annan problematik, exempelvis vid ångest och
depression.
Utbildningen i EMDR introducerades i Sverige i mitten av 1990-talet. Under ett flertal år hölls utbildningen av en amerikansk trainer/utbildare. Från 2007 har jag varit certifierad som trainer och kunde överta utbildningen som därigenom också kunde ske på svenska. Genom åren har jag med hjälp av mitt utbildningsteam utbildat många hundra psykologer och psykoterapeuter i EMDR-terapi, vilket har varit oerhört roligt och inspirerande. Jag har dessutom använt EMDR-terapi som metod för mina klienter genom alla år och med stor framgång. Problematiken har rört allt från
klassiska PTSD-symtom efter övergrepp, andra våldsamma händelser och
traumatiska förluster till ångestproblematik och problem med självkänsla.
Idag är vi två svenska trainers, förutom jag själv också leg psykolog Aline Braun. I
november 2023 publicerades den första svenska läroboken i EMDR, Bergh
Johannesson (red) EMDR-terapi. Teori och praktik på Studentlitteraturs förlag.
Genom att äntligen ha en svensk lärobok hoppas jag att terapimetoden ska bli ännu
mer spridd och alltmer accepterad inom svensk psykoterapi.
Referenser
De Jongh, A., Roos, C., & El‐Leithy, S. (2024). State of the science: Eye movement
desensitization and reprocessing (EMDR) therapy. Journal of Traumatic Stress, 37(2), 205–216. https://doi.org/10.1002/jts.23012
Dominguez, S. K., Matthijssen, S. J., & Lee, C. W. (2021). Trauma-focused treatments for depression. A systematic review and meta-analysis. Plos one, 16(7), e0254778.
Forbes, D., Bisson, J.I., Monson, C.M. & Berliner, L. (2020). Effective treatments for PTSD: Practice guidelines from the International Society for Traumatic Stress Studies. (3 uppl.) Guilford Press.
Lewis, C., Roberts, N. P., Andrew, M., Starling, E., & Bisson, J. I. (2020). Psychological therapies for post-traumatic stress disorder in adults: systematic review and meta-analysis. European Journal of Psychotraumatology, 11(1), 1729633–1729633.
Mavranezouli, I., Megnin-Viggars, O., Grey, N., Bhutani, G. … & Pilling, S. (2020a). Costeffectiveness of psychological treatments for post-traumatic stress disorder in adults. PloSOne, 15(4), e0232245.
Pierce, Z. P., Johnson, E. R., Kim, I. A., Lear, B. E., Mast, A. M., & Black, J. M. (2023).
Therapeutic interventions impact brain function and promote post-traumatic growth in adults living with post-traumatic stress disorder: A systematic review and meta-analysis of functional magnetic resonance imaging studies. Frontiers in Psychology, 14, 1074972–1074972.
Van Woudenberg, C., Voorendonk, E. M., Bongaerts, H., Zoet, H. A., Verhagen, M., Lee, C. W., van Minnen, A., & De Jongh, A. (2018). Effectiveness of an intensive treatment programme combining prolonged exposure and eye movement desensitization and reprocessing for severe post-traumatic stress disorder. European Journal of Psychotraumatology, 9(1), 1487225–10.
Yunitri, N., Chu, H., Kang, X. L., Wiratama, B. S., Lee, T.-Y., Chang, L.-F., Liu, D., Kustanti, C. Y., Chiang, K.-J., Chen, R., Tseng, P., & Chou, K.-R. (2023). Comparative effectiveness of psychotherapies in adults with posttraumatic stress disorder: a network meta-analysis of randomised controlled trials. Psychological Medicine, 53(13), 6376–6388.
Psychological interventions implementation manual: integrating evidence-based psychological interventions into existing services. Geneva: World Health Organization; 2024. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO https://www.infocop.es/wp-content/uploads/2024/03/manual-oms-implementacion-intervenciones-psicologicas.pdf